En dag
Snart aer det muslimskt nyaar! Mina damer och herrar, varfoer fira naagot saa ovaesentligt som Jesu foedelse, naer man om fem dagar kan fira in det muslimska nyaaret! Och dagen efter det ateistiska. Hallelujah!
Eftersom det trots allt aer julafton, en hoegtid som jag egentligen finner onoedig och fatal, saa ska jag aendaa aegna ett inlaegg foer att hylla dem som jag haeller kaer\har saarat under aarets gaang.
Kaera Lovisa: Sjaelvklart saknar jag dig. Att vi inte moetts paa ett tag aer en skam. Och att jag inte moett din kaeresta aen, ja, det aer naagot man inte ska prata om paa en saa helig dag swom denna. Kristus skulle skaemmas om moejligt aennu mer.
Isabel, William. Ni vet att jag aelskar Er och att ni ligger mig varmt om hjaertat. Vilket uttryck egentligen...
Kossan Moa. Babe. I praise thy lord for giving the earth you.
Matilda, jag aer glad oever att vi gloemt allt gammalt groll infoer det nya aaret. Jag aelskar dig foer det karaktearsdraget, att kunna gaa vidare utan att se tillbaka. Naagonsin.
Pojken i korselden - jag ringer dig vid hemkomst. Det verkar som om vi pratar om olika saker.
Blogglaesare. Ni foergyller min dag naer jag tittar paa statistiken, det aer Ni som skriver dessa inlaegg, inte jag. Foer vad skulle den haer bloggen vara, utan er? Om ett traed faller i skogen naer ingen aer daer foer att se eller hoera det, ger det fotrfarande ifraan sig ett ljud?
(Svar: Ja, men det verkar ganska menloest. Traedet har nu givit upp livet, men foer vad?)
