Profitör
Jag ser tillbaka på året som gått, såsom man förväntas göra när årsskiftet börjar närma sig. Eller närma sig förresten, det inträffar i natt. Klockan tolv i natt går vi mot en ny tid, en mörkare och mer underbar. 2009 ska bli mitt.
2008 har mest varit ett testår, likt en uppkörning utan förberedelse. Man har svept undan mattan under mina fötter, men lagt ut kuddar för mig att landa på. Men med mina ståtliga 171 centimeter räcker inte kuddar långt. Jag har känt mig mörbultad och förvånad, och ju fler gånger som jag har fallit, ju tunnare blir kuddarna. Men likt en masochist har jag funnit det roande att få min svanskota demolerad.
Jag samtalade med vännen Karin igår, om misstag som vi borde ha begått under året.
Nu är det knappt ett dygn kvar, men jag har så många misstag att erbjuda världen!
Jag är ofullgången som profitör, men likväl har jag utvecklat en viss expertis. Jag yttrar mig i vackra ord och kombinationer. Jag har visst ett fördelaktigt intellekt, men ingenting att skryta med. Jag utnyttjat många av de mina, och för det ber jag nu och ursäkt.
Jag är existentialist. Jag är pragmatisk, lever i nuet. Jag skulle vilja göra allt för att få leva livet som Sartre gjorde, men i dagens samhälle är vi mer pryda, mer försiktiga än då. För att i dagens samhälle är det meningen att vi ska ha lärt oss av våra misstag (vilket vi helt tydligt inte har gjort) att vi aldrig ska fela igen (vilket vi gör) och att vi ska vara något vi inte är. Bokstavligt talat. Det är mänskligt att fela.
Men i dagens samhälle är det inte tillåtet.
Så jag sårar. Men det gör du med. Jag felar, och så gör även du. Visst är det vackert?
2009 kommer inte bli ekonomin år. Men kanske blir det mänsklighetens år.
Gott nytt år, kära vänner
Och eftersom jag vet att vissa av mina vänner har en gång fått se mig utklädd till en person som skulle kunna tänka sig att göra en liknande armrörelse som hälsningsfras, så vill jag endast påpeka att jag endast justerar kamerainställningarna.
2008 har mest varit ett testår, likt en uppkörning utan förberedelse. Man har svept undan mattan under mina fötter, men lagt ut kuddar för mig att landa på. Men med mina ståtliga 171 centimeter räcker inte kuddar långt. Jag har känt mig mörbultad och förvånad, och ju fler gånger som jag har fallit, ju tunnare blir kuddarna. Men likt en masochist har jag funnit det roande att få min svanskota demolerad.
Jag samtalade med vännen Karin igår, om misstag som vi borde ha begått under året.
Nu är det knappt ett dygn kvar, men jag har så många misstag att erbjuda världen!
Jag är ofullgången som profitör, men likväl har jag utvecklat en viss expertis. Jag yttrar mig i vackra ord och kombinationer. Jag har visst ett fördelaktigt intellekt, men ingenting att skryta med. Jag utnyttjat många av de mina, och för det ber jag nu och ursäkt.
Jag är existentialist. Jag är pragmatisk, lever i nuet. Jag skulle vilja göra allt för att få leva livet som Sartre gjorde, men i dagens samhälle är vi mer pryda, mer försiktiga än då. För att i dagens samhälle är det meningen att vi ska ha lärt oss av våra misstag (vilket vi helt tydligt inte har gjort) att vi aldrig ska fela igen (vilket vi gör) och att vi ska vara något vi inte är. Bokstavligt talat. Det är mänskligt att fela.
Men i dagens samhälle är det inte tillåtet.
Så jag sårar. Men det gör du med. Jag felar, och så gör även du. Visst är det vackert?
2009 kommer inte bli ekonomin år. Men kanske blir det mänsklighetens år.
Gott nytt år, kära vänner
Och eftersom jag vet att vissa av mina vänner har en gång fått se mig utklädd till en person som skulle kunna tänka sig att göra en liknande armrörelse som hälsningsfras, så vill jag endast påpeka att jag endast justerar kamerainställningarna.
Kommentarer
Trackback
