Mina vänner är främlingarna
Sluta leta efter min blogg William!
Och har du redan hittat den: Sluta läsa min blogg William!
Att mina vänner läser den här bloggen känns konstigt. Med undantag för dig Carl, för jag tror inte att du skulle ändra din syn av mig pga en blogg - den är redan så fuckad. Din syn av mig alltså. Samma sak gäller för Erik. Men i övrigt, killkompisar: BACK OFF!
Främlingar pekar inte på ngn, skrattar inte dagen efter ett blogginlägg/fest som spårat/pinsamt möte överhuvudtaget. Därför älskar jag Er. Jag är fascinerad av Er, för jag vet verkligen ingenting. Vad får man reda på om en person på en blogg? Vad ngn åt till frukost, om man har tur.
Berätta. Jag vill veta. Vilka är det som läser min blogg? Vilka är ni?
(Ja Carl, det gäller även du. Kom igen, ställ dig upp och förkunna för cyberrymden om vem du är! "Jag heter Carl och blabediblabb" Vad du nu vill förkunna. Att du känner supercoola mig. William, du måste också presentera dig) Bloggläsare, bli inte avskräckta av dessa rader av internskämt. Det är för er som jag har det här bloggen, det är för er som mitt huvud är förvirrat och fullproppat av tankar som bara vill ut, ut, ut.
Bloggens soundtrack idag: Roselyn av Maia Hirasawa
Eftersom jag inte har för avsikt att läsa framtida bloggposter så förefaller denna kommentar en smula opåkallad. Att som vän konfronteras med något så intimt och avskalat som detta är för mycket, tror jag.
William Hesseldahl är en osnuten pojkspoling tillika lillgammalt gnällpretto/kultursnobb med en grav fetisch för intrikat språkbruk. Typ. William älskar att skörda de fåniga formuleringarnas frukt och har sedan länge övervägt att till existens bringa en snack-blogg i stil med denna för att få utlopp för alla pubertala, existentiella och på samma gång tidlöst relevanta frågeställningar som dennes ofantliga intellekt brottas med i tid och otid.
Fröken brunett ovan hann dock före. Därför är han bitter. Mycket bitter.
Som fotnot vill jag dock understryka att jag redan vet vem du är och att en internetblogg någonsin skulle kunna förändra min syn på dig. Tack för att du finns.
tsss jag läser din blogg så troget... o visst är maia hirasawa heeelt fantastisk?!!
jaaaaaaaaaaaag såklart! Jag är ju liksom uppfinnaren av namnet!! :D
JAG FINNS MED I EN BLOOOOG! jag kan inte skriva lika fint som ni andra, och det gör mig så in i helvete avundsjuk. jag finns i cyberrymden för alltid. du skriver fortfarande långa inlägg fia, fy.
aaaaaaaaooooooooooooooooooooo
