Jag lovade dig ett hyllningstal, så skratta inte nu

Grattis Miss M på din bemärkelsedag (som visserligen är imorgon, men imorgon tar Hell-man livet av mig). Sjutton år, va? Häftigt. Jag vill dra mig till minnes en Håkan Hellströmlåt som spelades på repeat hemma i mitt rum under några av mina yngre år - en låt kallad just "Vi två, Sjutton år".

"Vi är förlorade, vi två, sen vi var 17 år
Och dom säger bla, bla, bla, bla
Du fattar ingenting
Och du svarar cha, cha, cha, cha
Ni får mig vart ni vill"

Men jag tycker verkligen inte att den texten passar in på dig, Miss M. Dels för att vi inte är två om att vara sjutton, då jag fortfarande sitter kvar vid den generande åldern sexton. Pinsamt, fram till i juli.

Dels för att du förstår något så otroligt mycket, mer än vad du själv tror. Hjärnkramp hos Hell-man, men vem har inte det.
Nej, vad jag tycker är vackert med dig (en av alla de saker, d.v.s.) är att du har två ärr på ögonlocken. Du förtklarade någon gång att du föddes utan muskler i ögonlocken (rätta mig om jag har fel), så de var tvugna att operera in sådana.
          Varför jag tar upp det här är för att jag tycker att det är en så vacker paradox, att du föddes med ögonen stängda, men är idag den mest klarsynta människan jag känner.

Du förstår visst, vilket motsäger texten.


"Ni får mig vart ni vill" - ja, det är ju inte du för fem öre. Du är det mest självständiga unga dam jag känner. Det är du som håller i tyglarna, vad som än händer. Det har du visat i och med Tefnut (hoppas att jag stavade det rätt), benhinneinflamationer, stress, hantering av det motsatta könet och mycket, mycket mer.


Sen är ju varken du eller jag förlorade. Även om det finns människor som lägger sig i våra val av självdestruktion, men de har fel. Vi är inte förlorade. Vi är sjutton år (snart).
Men jag hittade en ny låt, en låt som kanske passar bättre in på dig än vad Håkan någonsin gjorde.
Veronica Maggios "17 år", och därför tänker jag nu dra ett citat ur just denne text:

Sen jag var 17 år
17 år i staden där jag växte upp och så
Märker du hur fort det går
Och jag var 17 år ville inte va den
Som blev kvar


Jag känner att du vill iväg, det vill jag med. Vi pratade ju om det under en annan Khanjantimme, och du sa att du skulle dansa om du slapp skolan. Jag sa att jag skulle plugga på Universitetet. Nåväl, vi får väl se hur det går med mina studier, hos Hell-man är jag ju redan körd. Från och med imorgon.
      Så jag vet att du vill iväg. Jag önskar att du inte gör som Maggios nästkommande textrader;

Jag minns det än idag
En vattenfestival
Minns att ingen ville åka hem
Jag skulle utomlands
Jag bytte efternamn
Och jag blev en av dom som aldrig kommit hem


...och lämnar mig ensam i kalla Sverige med mina kalla tankar.
Jag må vara klumpig och ovig, men även sådana personer behöver värme. Jag behöver dig, o förföriske dansör.

(Tack för lånet av bilden Gabriella, och för lokalen Agnes)
Det var i början, och jag tyckte att du var konstig. Jag (t.v.) Nea (bakom mig) och du (t.h.)
Grattis på födelsedagen vännen. Biz.

Kommentarer
Postat av: Anonym

fint sophia! Du är otroligt bra på att skriva! Och jag håller med om det du skriver om "Miss M"

2009-02-05 @ 21:16:39
Postat av: minda

Du är helt otrolig, du är underbar.

2009-02-07 @ 19:53:53
URL: http://minda.webblogg.se/
Postat av: t

asgrym text

2009-02-09 @ 15:32:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0