Pass the smoke of confusion
I dagens SvD hittade jag på Brännsidan en diskutionsartikel signerad av min farmor och fyra andra. Dock måste det påpekas att farmors namn stod överst. Inte riktigt säker på om det verkligen betyder något, men jag känner en viss fånig stolthet över det hela.
Artikeln handlade om rökning, och hur vi ska minska denna form av självdestruktivitet bland våra medmänniskor och oss själva. Som passiv rökare intar du 80% mer av cigarettens gift, än vad du får av ett bloss.
Sen att du som rökare både slukar blossets efterdyningar och den passiva rökningens, kanske väger upp.
Men det är inte artikelns innehåll jag vill ta upp här. Nej, det är kommentarer kom med citat som:
"Man borde skicka ett svar på artikeln och säga att hennes son är kedjerökare"
Varför skulle någon vilja göra det? Betyder det att min farmor är en misslyckad mamma, som uppfostrade en son som senare utvecklade ett tobaksberoende?
Skulle det betyda att min mamma aldrig skulle få diskutera sjuka skönhetsideal, för att hon har en dotter som har haft anorexi? Att mina val reflekterar henne? Är det min farmors fel att min pappa röker? Och om det nu skulle vara så, är det inte då väldigt logiskt att farmor skulle stå längst fram i kampanjen att stoppa rökningen, som rekryterar runt 16 000 ungdomar varje år till att slå in på den självomstörtande vägen som kantas av tobaksplantor?
Och är det verkligen rättvist att i en debatt som handlar om just liv med andningssupport, eller död som en frisk och sund 92åring vars läppar aldrig känt tobakens hälsovådliga beröring - rätt tillfälle att börja debattera om Barbro Westerholm var en lämplig mamma för sina barn?
Annan kommentar, skickad som direktreplik till artikeln (SvD)
"Den enda gasformiga sak som är värre än rökning är den varmluft undersysselsatta politiker förpestar vår vardag med. Kan de inte pyssla med sina barnbarn, ta prozac eller vad tusan som helst - bara lämna folk ifred? / Linda"
Jag vill påpeka att det kanske är Linda som borde skaffa sig något bättre att göra, än att bli förbannad över en artikel som hon endast finner irriterande.
(Jag, å andra sidan, erkänner att jag har inget bättre för mig, och reflekterar då endast över Lindas val av uttryck.)
"Undersysselsatta politiker" - Linda tycker alltså inte att rökning är ett samhällsproblem, något som tar åtskilliga liv om dagen? Att skatterna som finns på tobak fortfarande inte täcker upp samhällskostnaderna för vad det kostar sjukhusen att behandla någon med av rökning orsakad lungcancer, KOL, rethosta, kärlförtätning, infektioner bland flera?
Och att på ett sådant sätt behandla äldre politiker som min farmor, (och det nära relationsbandet gör säkerligen att jag reagerar kraftigare än vad jag annars hade), någon som vid den respektabla åldern av 76år fortfarande kämpar för ett bättre samhälle - tycker inte jag är riktigt... Hövligt. (Kulturtanten i mig skriker "Hövligt! Belevat! Aktningsfullt!)
Tror inte du att du kommer sitta vid 80års ålder och även du klaga på hur ungdomar beter sig mot de äldre? Minns det här då, Linda. Minns att du precis bad någon som vill dig inget annat än väl, att "pyssla med sina barnbarn, ta prozac eller vad tusan som helst - bara lämna folk ifred?". Jag tycker inte att det här "skyffla in alla gamla i ett hörn"-modet som verkar finnas bland unga är särskilt genomtänkt.
Ikväll är jag lycklig, därför blir jag triggad av just ingenting. Jag låter människor och sakfrågor komma igenom.
Artikeln handlade om rökning, och hur vi ska minska denna form av självdestruktivitet bland våra medmänniskor och oss själva. Som passiv rökare intar du 80% mer av cigarettens gift, än vad du får av ett bloss.
Sen att du som rökare både slukar blossets efterdyningar och den passiva rökningens, kanske väger upp.
Men det är inte artikelns innehåll jag vill ta upp här. Nej, det är kommentarer kom med citat som:
"Man borde skicka ett svar på artikeln och säga att hennes son är kedjerökare"
Varför skulle någon vilja göra det? Betyder det att min farmor är en misslyckad mamma, som uppfostrade en son som senare utvecklade ett tobaksberoende?
Skulle det betyda att min mamma aldrig skulle få diskutera sjuka skönhetsideal, för att hon har en dotter som har haft anorexi? Att mina val reflekterar henne? Är det min farmors fel att min pappa röker? Och om det nu skulle vara så, är det inte då väldigt logiskt att farmor skulle stå längst fram i kampanjen att stoppa rökningen, som rekryterar runt 16 000 ungdomar varje år till att slå in på den självomstörtande vägen som kantas av tobaksplantor?
Och är det verkligen rättvist att i en debatt som handlar om just liv med andningssupport, eller död som en frisk och sund 92åring vars läppar aldrig känt tobakens hälsovådliga beröring - rätt tillfälle att börja debattera om Barbro Westerholm var en lämplig mamma för sina barn?
Annan kommentar, skickad som direktreplik till artikeln (SvD)
"Den enda gasformiga sak som är värre än rökning är den varmluft undersysselsatta politiker förpestar vår vardag med. Kan de inte pyssla med sina barnbarn, ta prozac eller vad tusan som helst - bara lämna folk ifred? / Linda"
Jag vill påpeka att det kanske är Linda som borde skaffa sig något bättre att göra, än att bli förbannad över en artikel som hon endast finner irriterande.
(Jag, å andra sidan, erkänner att jag har inget bättre för mig, och reflekterar då endast över Lindas val av uttryck.)
"Undersysselsatta politiker" - Linda tycker alltså inte att rökning är ett samhällsproblem, något som tar åtskilliga liv om dagen? Att skatterna som finns på tobak fortfarande inte täcker upp samhällskostnaderna för vad det kostar sjukhusen att behandla någon med av rökning orsakad lungcancer, KOL, rethosta, kärlförtätning, infektioner bland flera?
Och att på ett sådant sätt behandla äldre politiker som min farmor, (och det nära relationsbandet gör säkerligen att jag reagerar kraftigare än vad jag annars hade), någon som vid den respektabla åldern av 76år fortfarande kämpar för ett bättre samhälle - tycker inte jag är riktigt... Hövligt. (Kulturtanten i mig skriker "Hövligt! Belevat! Aktningsfullt!)
Tror inte du att du kommer sitta vid 80års ålder och även du klaga på hur ungdomar beter sig mot de äldre? Minns det här då, Linda. Minns att du precis bad någon som vill dig inget annat än väl, att "pyssla med sina barnbarn, ta prozac eller vad tusan som helst - bara lämna folk ifred?". Jag tycker inte att det här "skyffla in alla gamla i ett hörn"-modet som verkar finnas bland unga är särskilt genomtänkt.
Ikväll är jag lycklig, därför blir jag triggad av just ingenting. Jag låter människor och sakfrågor komma igenom.
Kommentarer
Postat av: minda
jag tycker jättemycket om dig och din blogg
Trackback
